Rehabilitering

Handterapi

Våra handterapeuter är legitimerade arbetsterapeuter med lång erfarenhet och specialiserade inom idrottsmedicinsk rehabilitering av skador och besvär i finger, hand och armbåge.

De kan hjälpa dig med behandling, rehabilitering, träning och specialskydd (ortos) för att du skall kunna utföra din aktivitet eller idrott utan smärta eller besvär.

Du kan bland annat få hjälp med:

Hand / handled
Avgipsning
• Smärta i handled
Karpaltunnelsyndrom
• Handledsartros
• Fingerartros
Tumbasartros
• Båtbensfraktur / Skafoideumfraktur
Morbus de Quervain
Triggerfinger
Droppfinger / malletfinger
• Rehabilitering efter handledsfraktur / fingerfraktur
• TFCC-skada
• Tendovaginit
• Led- & -senskada
• Nervpåverkan
Dupuytrens kontraktur / vikingasjukan

Armbåge
Avgipsning
• Smärta i armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Ulnarispåverkan
• Radialisentrapment
• Rehabilitering efter armbågsfraktur
• Idrottsskada i armbåge

Boka tid

Ring oss på: 031 - 15 15 36 eller boka direkt med vår internetbokning.
Du behöver ingen remiss.
Patientavgift: 100:-/besök, sjukvårdens högkostnadskort gäller.

VG Primärvård - Vårdval rehab

Den 1 september 2014 infördes Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen. Detta innebär att du som patient själv kan välja vilken rehabiliteringsenhet du vill vända dig till. För mer information om Vårdval Rehab och vilka rehabiliteringsmottagningar som är valbara, klicka på bilden till vänster.

Vårdguiden - 1177

För sjukvårdsrådgivning via Vårdguiden 1177,
klicka på bilden till vänster.

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom är en svullnad i handleden som skapar ett tryck mot medianusnerven i handleden, vilket i sin tur kan orsaka domningar och nedsatt känsel i tumme-, pek- och långfinger. Anledningarna till att man drabbas kan vara överansträngning genom exempelvis repetitiva rörelser relaterat till sitt arbete, att man skadat sig och fått en fraktur på handleden eller armen, eller att man har ett ganglion. Det är också vanligt förekommande hos kvinnor i slutet av graviditeten samt hos reumatiker och diabetiker.

Vanliga symtom
I många fall ökar besvären gradvis och beskrivs ofta som stickande och brännande samt domningar i tumme-, pek och långfinger. Besvären brukar tillta på natten då svullnaden är som störst. Vid svåra besvär brukar man ha mer eller mindre konstant smärta. Man kan även uppleva sig svag och ha svårt att greppa om saker.

Behandling
Vid lindriga besvär kan karpaltunnelsyndrom ofta behandlas med handledsstöd och rörelseträning med gott resultat. Handledsstödet används nattetid för att avlasta nerven. Det är också viktigt att tänka på att försöka undvika att bära tungt med den drabbade handen så långt det är möjligt, samt undvika långvariga smågrepp som exempelvis att hålla i en penna eller skruvmejsel. Vid mer uttalade besvär kan en operation vara nödvändig. Man gör då en sk karpaltunnelklyvning och lättar på trycket på nerven.

Tumbasartros

Artros i tummens grundled är en ledsjukdom där ledbrosket med tiden åldras och orsakar ledsvikt. Artros är ofta ärftligt och risken att drabbas ökar med stigande ålder. En tidigare skada i en led kan dock leda till att brosket åldras i förtid. Vid artros försämras ledbroskets kvalitet successivt vilket leder till ömhet och svullnad över leden, smärta och ledstelhet.

Vanliga symtom
Tidiga symtom är smärta vid belastning, svullen led samt ledstelhet. Ibland kan det även förekomma upphakningar vid rörelse och tryck över leden. Så småningom utvecklas även smärta i vila och vid mer uttalade besvär kan tummens utseende förändras och det kan uppstå felställningar.

Behandling
behandlingen är inriktad på smärtlindring för att underlätta i vardagliga aktiviteter. Mindre uttalade besvär kan behandlas med tumortos i avlastande syfte, samt rörelseträning. Vid grava långvariga besvär kan en operation behövas. Vilken typ av operation som görs bedöms från fall till fall. I vissa fall görs en artrodes (steloperation) av leden vilket medför viss rörelseinskränkthet, i andra fall opereras det ben (trapezium) som tumbasen ledar mot bort och istället används en närliggande sena (APL-senan) för att stabilisera tumbasen, sk APL-plastik.

Morbus de Quervain

Morbus de Quervain är en inflammation i ett par av senorna som sitter längst ned på tummen vid handleden. Senorna svullnar och det blir trångt i senskidorna där senorna i höjd med handleden vilket orsaka smärta. Orsaken till inflammationen är inte känd men upprepade, ensidiga rörelser med handen och tummen, som exempelvis målning och trädgårdsarbete, är troligtvis en av anledningarna. Alla kan drabbas, men medelålders kvinnor och ammande mammor löper något högre risk.

Vanliga symtom
Det vanligaste symtomet är smärta i nedre delen av tummen vid rörelse och grepp, vilket kan orsaka problem med att lyfta och greppa saker som t ex ett mjölkpaket. Ibland förekommer även en lättare svullnad i tummen.

Behandling
Behandlas i första hand med vila och avlastande tum- och handledsstöd. Skulle detta inte hjälpa kan operation vara nödvändigt, man gör då en klyvning av senskidefacken som de inflammerade senorna löper igenom.

Triggerfinger

Triggerfinger (tendovaginitis stenosans) är en irritation eller inflammation i fingrarna eller tummens senskida som innebär att fingret hakar upp sig eller låser sig i böjt läge. Triggerfinger är en vanlig åkomma men anledningen till att man drabbas är okänd. Fenomenet är dock vanligare hos diabetiker och reumatiker men kan ibland även uppstå efter en tillfällig överansträngning.

Vanliga symtom
Det vanligaste symtomet är att fingret låser sig eller hakar upp sig, oftast i mellersta fingerleden. Själva låsningen är ofta smärtsam. Ibland kan man känna att det knäpper i leden vid rörelse.

Behandling
Att injicera kortison i senskidan kan ibland ha effekt, men är oftast endast en tillfällig lösning. Vid stora besvär kan en operation behövas. Vid operationen delas taket på senskidan, så att senorna får större plats vilket lättar besvären.

Droppfinger

Ett droppfinger, även kallat malletfinger, är en sträcksenskada på fingertoppen. Alla handens fingrar kan drabbas men skadan är vanlig på lång- och ringfingret. Alla kan drabbas av en droppfingerskada. En vanlig skademekanism är att fingertoppen träffas av en boll, t.ex. vid handbollsspel eller volleyboll, men det är heller inte ovanligt att man fastnar med fingret i kläder eller när man t ex bäddar.

Vanliga symtom
Om man får ett droppfinger kan man inte längre aktivt sträcka ut fingertoppen med egen kraft. Att böja den fungerar fortfarande bra. Vanligtvis känner man ingen smärta.

Behandling
Vid droppfinger är det viktigt att söka hjälp snabbt eftersom resultatet av behandlingen påverkas av hur snabbt behandlingen kommer igång. Om det inte förekommer en fraktur på skelettet i samband med skadan kan den behandlas av arbetsterapeut som tillverkar en skena för att hålla fingret i sträckt läge. Förekommer det även en fraktur kan det ibland, beroende på typ och omfattning, behövas en operation.

Tennisarmbåge och golfarmbåge

Epikondyalgi, eller epikondylit, är ett smärttillstånd i armbågen som beror på att senfästena har överbelastats. Tillståndet förekommer i två olika varianter: -Tennisarmbåge (lateral epikondyalgi) som orsakas av en överbelastning av sen- och muskelfästen för underarmens och handens sträckmuskler. Symtomen består av smärta på utsidan av armbågen, smärta vid grepp samt svårigheter att lyfta. -Golfarmbåge (medial epikondyalgi) som orsakas av en överbelastning av sen- och muskelfästen för underarmens och handens böjmuskler. Symtomen består av smärta på insidan av armbågen. Epikondyalgi orsakas ofta av sport och arbetsrelaterade aktiviteter. Besvären kan uppstå efter intensiv överbelastning, som till exempel efter långvarig användning av en skruvmejsel, när man klipper en häck, snickrar, målar och liknande. De flesta som får tennis- eller golfarmbåge får det inte av att spela just tennis eller golf. Vanligtvis drabbas personer mellan 30 – 50 år.

Behandling
Den behandling som i första hand rekommenderas är successivt stegrad rörelseträning, med och utan belastning. Vid stora besvär med smärta kan en kortisonspruta hjälpa på kort sikt men inget som rekommenderas på lång sikt. Vid långvariga och svåra besvär kan en operation behövas.

Dupuytrens kontraktur

Dupuytrens kontraktur, även kallat Vikingasjukan, är en bindvävssjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan. Sjukdomen utvecklas successivt under en lång tid och det bildas tillslut hårda strängar, sk kollagenförband, i handflatan upp i fingrarna. Orsaken till Dupuytrens kontraktur är okänd, men man vet att det finns ärftliga faktorer. Sjukdomen är vanlig bland nordbor varför den också kallas Vikingasjukan, och drabbar framförallt män i åldern 50-60 år, men även kvinnor kan drabbas.

Vanliga symtom
Inledningsvis i sjukdomen bildas det en knuta i handflatan. Knutan kan ibland kännas öm vid beröring, men generellt har de som drabbas av sjukdomen inte särskilt ont. Knutan utvecklas med tiden till en hård sträng som går upp mot fingret. Vanligtvis är det ring- och lillfinger som drabbas och strängarna som bildas gör att fingrarna kroknar och inte går att sträcka ut helt och hållet. Detta innebär exempelvis att man kan få problem att använda handskar.

Behandling
Många som har sjukdomen har lindriga besvär och behöver oftast inte söka vård. Har man däremot större besvär kan en operation behövas och det finns flera olika typer av operationstekniker. Vilken operation som utförs beslutas av läkaren och beror bland annat på hur långt framskriden sjukdomen är. Efter operationen träffar man oftast en arbetsterapeut som instruerar i rörlighetsträning och vid behov tillverkar en handskena.

Ulnarisentrapment

Inklämning av ulnarisnerven, sk ulnarisentrapment, kan förekomma både på armbågsnivå och handledsnivå (gyons kanal). Det är vanligare att man har besvär på armbågsnivå. Ulnarisnerven är den stora nerven som löper på undersidan av armbågen och som vid slag kan ger en sk änkestöt. Det finns flera orsaker till att nerven kan komma i kläm eller irriteras, men det kan t ex handla om att man ofta sitter eller sover med armen böjd, eller så kan besvären uppstå i samband med en fraktur på armbågen.

Vanliga symtom
Tidiga besvär innebär oftast domningar och stickningar i ring- och lillfinger, framförallt nattetid. Med tiden kan domningarna bli mer ihållande eller helt konstanta. Ibland utvecklas symtomen till värk i armbågen och underarmen.

Behandling
Oftast ger icke-kirurgisk behandling ett bra resultat. Arbetsterapeut eller fysioterapeut kan hjälpa till med övningar och prova ut en nattskena för att underlätta trycket mot nerven. Det är också viktigt att tänka på hur man använder sin arm i vardagen och på arbetet. Vid kirurgisk behandling ges lokalbedövning i armbågen och man öppnar upp området runt omkring och frilägger nerven.

Avgipsning av hand och armbåge

Avgipsning av finger, hand, handled, underarm och armbågsfraktur. Utförs av handterapeuter i samband med att sjukhus delegerat ansvaret till vårdcentral eller arbetsterapeut. Det är viktigt att man efter en fraktur tränar upp rörlighet och styrka succesivt för att kunna återgå till så det var innan frakturen. Efter avgipsning görs status gällande svullnad, rörlighet, styrka samt eventuell smärta eller obehag. Därefter läggs en rehabiliteringsplan upp med syfte att återfå god rörlighet och styrka i skadad kroppsdel.



Adress

Stampgatan 14
411 01 Göteborg


Öppettider

Måndag-Torsdag07:00 - 20:00
Fredag07:00 - 17:00
Lördag08:00 - 15:00